De flesta fysiska och psykiska åkommor går att behandla med homeopati.

Några exempel:

allergi     hösnuva   återkommande infektioner     fobier     depression     menstruella besvär     klimakteriebesvär     astma     eksem     mag-tarmåkommor     smärtor     reumatiska besvär   huvudvärk     akne   humörsvängningar   sömnstörningar mm.

Homeopatins uppkomst

I slutet av 1700-talet levde en Österrikisk medicinstuderande vid namn Samuel Hahneman. Han arbetade med att översätta en bok om läkemedel. Hahneman intresserade sig för en beskrivning av Kinabark (Kinin) som enligt boken skulle vara bra för magen. Hahneman bestämde sig för att pröva detta varpå han drabbades av en besvärlig feber som liknade malariafeber. Redan på den tiden var det känt att just Kinin hjälpte de som drabbats av malaria. Denna reaktion fick Hahneman att börja fundera på om det skulle kunna vara så att ämnen som gjorde en frisk människa sjuk skulle kunna göra en sjuk människa frisk och alltså bota de symptom som den friske skulle få om den åt medlet?

Hahneman började testa sin teori med fler ämnen och detta resulterade i att han 1810 hade skrivit boken Organon där han också presenterade sin princip "Similie similibus curentur" eller på svenska, "Liknande bör botas med liknande". Till en början var Hahneman inte intresserad av att bota folk utan mer av själva ämnesstudierna men eftersom hans studier ledde till att folk blev friska så började han praktisera som läkare.

Vid denna tid var inte synen på sjukdomar eller kunskapen om kroppens uppbyggnad riktigt vad den är idag utan man man ansåg att kroppen var uppbyggd av 4 olika safter, överskott av någon saft skulle ge följande symptom:

Galla - Kolerisk (hetsigt och uppbrusande temperament)

Svart Galla - Melankolisk (depression)

Slem - Flegmatisk (likgiltighet)

Blod - Sangvin (livlighet, sorglöshet, gladlynthet)

Om balansen mellan dessa safter rubbades så uppstod sjukdom enligt den tidens teori. Utifrån dessa teorier härhör t ex behandlingsmetoden åderlåtning som tillämpades om man ansågs uppvisa symptom som visade att man hade överskott på blod! Hahnemans teorier ändrade dock på synen om sjukdomars uppkomst och man började istället leta efter medel som botade symptom.

Läkemedel

Många homeopatiska medel består av grundsubstanser som i sin rena form är giftiga eller skadliga för våra kroppar, tex gifter från växter eller djur. Att använda rena ämnen som mediciner är därför inte aktuellt utan medlena måste spädas ut. Utspädningen är nödvändig för att slippa biverkningar samt gör det lättare för kroppen att ta upp ämnena. Erfarenhet har sedan visat att medlets medicinska verkan blir lite olika beroende på hur mycket man späder ut dem och därför har homeopatiska medel olika potenser som kan användas för olika ändamål. Potensen talar om hur många gånger medlet är utspätt. Eftersom det homeopatiska medlet är så utspätt är det ofarligt och saknar biverkningar.

Läkemedelsprövning

När man provar fram nya homeopatiska medel utgår man från en testgrupp bestående av personer med av olika kön, ålder osv (till skillnad från skolmedicinen som oftast testar fram sina mediciner på en homogen grupp, ofta 20-åriga män och får resultat som därmed ofta passar bäst för just den gruppen!) Halva gruppen får sedan inta det aktuella ämnet i ren form och halva gruppen får placebo. De symptom som sedan uppvisas av de friska människorna som fått ämnet anses vara de symptom som ämnet kommer att bota när det gjorts om till homeopatiskt medel, allt enligt Hanemans 200 år gamla princip! Eftersom man har många personer i sin testgrupp så får man kanske många olika symptom av ett och samma ämne. Alla dessa symtom vävs samman till medlets symptombild som sedan kan beskriva en patients samlade sjukdomsbild.

Genom att ordinera ett medel vars symtombild liknar patientens, hjälper man kroppens eget immunförsvar i läkningsprocessen. Det är som att skicka in en liten bild av den sjukdom som kroppen lider av, ett recept till immunförsvaret där man visar vad som är fel och hur det ska åtgärdas (inte helt olikt principen om vaccinering).

Hypotetiskt exempel-   

Om flera testpersoner efter att fått medlet beskriver ett ökat sug efter lakrits så kan detta anses vara ett symptom som medlet sedan kan bota. Samma medel kanske ger flera testpersoner klåda, då kan medlet passa en patient med klåda och ett stort begär efter lakrits osv osv...